Lila blommor- maj 2015- Tinas Inre Oas
Min kamera när fotot togs i ögonblicket
Med min nuvarande kamera där fotot togs i maj 2015, helt ovetandes om inställningar. Titta och tryck var det enda som gällde då.
Min kamera som jag faktiskt haft väldigt länge.

Jag fick den i gåva med stor omsorg och kärlek 🙂 När jag fick denna kamera så är allt som nytt även om märket är detsamma. Nya inställningar, nya platser som sakerna finns på.  Efter ett tag så tuta och körde jag genom att titta in i kameran och klicka för att få en bild. Hur inställningarna var på kameran brydde jag mig inte om. Jag fångade ögonblicket just där och då. Oftast var jag nöjd med det fotot jag tog, men det hände någon gång ibland att bilden inte blev så bra som jag önskade. Tog en ny bild ifall det var möjligt och så här fortsatte jag.

När det krånglar med kameran prövas kunskapen

Så i början på mars när vi skulle titta på Doris (vår nya valp av rasen engelsk springer spaniel) och hennes kullsyskon så blev fotografierna oerhört blandade. En salig blandning mellan mörka foton och oerhört ljusa fotografier. Jag fattade ingenting. I och för sig så var det inte jag som fotograferade just vid tillfället men jag hade ju inte gjort några ändringar. Bara tittat och tryckt. Så hur i all världens tider kunde detta hända nu när jag som mest behövde lita på kameran.

Det var inte längre roligt att fotografera

Helt plötsligt så kände jag olust för att fotografera med min kamera trots att jag tidigare älskade att fotografera och blev glad av detta. Istället tog jag min mobil och fotografera med den istället. Det fanns stunder jag gjorde några tappra försök att fotografera men blev sällan nöjd nu helt plötsligt. Något hade hänt! Var det jag som hade ändrat min inställning till fotograferandet eller hade det blivit ändringar i min kamera? Ja det var just det som var frågan.

Övade och övade samt läste om allt med fotograferande

Så här pågick det, stunder av försök med fotograferande till stunder med uppehåll och endast mobilen. Det var likt skoskav inom mig! Det skavde att jag inte fick till det med fotograferandet längre och att fotona inte längre blev så bra. Det konstiga med det hela var ju att förr tittade jag och tryckte av. Då på den tiden gick allt utmärkt. Och nu när jag försökte gång på gång öva med min kamera. Läste på nätet om fotograferandet. Läste användarhandboken till min kamera. Ja jag försökte nog lära mig så gott det gick, men det fungerade inte ändå. Så hur väl jag än ville lära mig fotograferande och hur mycket jag än försökte med mitt övande på kameran, så blev det aldrig en bra känsla i mig.

Till slut gav jag upp och tänkte att jag fick släppa detta för stunden.

Prövade på nytt när känslan kom tillbaka

Så en dag kom känslan över mig igen och jag kan hålla med om att jag kände en viss vemod att ta tag i detta igen. Jag hade ju försökt förr på samma sätt och med samma entusiastiska känsla. Då fungerade det inte. Men nu helt plötsligt så ramlade polletten ner av en oklar anledning. Så nu i veckan fungera detta med fotograferande och gissa om jag blev glad. Jag blev så lycklig av att ta med kamera ut och fånga bilder av det jag tog. Jag provade mig fram för att se om jag hade fatta allt rätt genom att medvetet göra fel för att se resultatet efteråt. Och allt stämde! Så nu blir det mera fotograferande med min kamera framöver kan jag lova!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Här intill har du ett fotografi på lavendel jag tog nyss. Medvetet med ljusare insläpp i bilden. Vad tycker du om detta fotografi?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Här är lavendel tagen strax efter den tidigare fotograferande på lavendel som är ljusare. Gillar du detta fotografi bättre, eller föredrar du den ljusare?

 

Jag tror på ödet och på rätt tillfälle! Som det jag har beskrivet här ovan så fungerade förut och när tiden var inne för utveckling så började allt att krångla vad gäller fotograferandet. Jag tror också att det inte fungerade trots att jag övade och läste på, för tiden var ännu inte mogen.

Så när tiden blev mogen så fungerade det igen!

Vad tror du om detta? Jag menar vad tror du om ödet och om rätt tillfälle?

 

Ha nu en ljuvlig helg min vän!

 

0

Detta inlägg har 4 kommentarer

  1. carina

    Båda är fina på sitt egna sätt.
    Ibland tror jag på ödet…. Har man inte den där riktiga känslan just då så är det svårt att få till det.
    Har varit i en sådan känsla även jag.
    Kram

    0

Lämna ett svar

Andra inlägg

Du kanske också gillar

Telia- en tidsepok

Telia- en tidsepok

Telia- en tidsepok Telia- en tidsepok och ett avslut med en ny början. Det känns pirrigt och en aningen lite läskigt att inte längre ha

Den digitala kameran Canon

Den digitala kameran

Bilden ovan är från med min gamla digitala kameran  Canon EOS 450D, tagen på känsla och inget annat. Den digitala kameran som är så otroligt

att få till hotmail med outlook

hotmail med outlook

Alltså  hur har du gjort för att få till hotmail med outlook? Det var just det jag har undrat över  i flera dagar. Och hur

Här finner du mig också ifall du vill kika in

Tina Lennholm- Tinas Inre Oas

Det är jag som bloggar ~ Tina

Djur, Natur & Kaffe

hjartaikon- copyright by Tinas Inre Oas

Tina- Livsstil & Fotografering

Lever tillsammans med min älskade livspartner sedan 1983, vi har 3 vuxna barn och ett barnbarn.

Naturen finner jag rofylld och vacker. Min högsensitiva förmåga gör att jag går in med mycket känslor och ser det lilla vackra i något större.

hjartaikon- copyright by Tinas Inre Oas

 

Älskar hundar, katter & hästar! Djur har alltid funnits omkring mig oavsett om jag har ägt dom eller inte.

hjartaikon- copyright by Tinas Inre Oas

 

Börjar dagen med te, därefter blir det kaffe. Njuter gärna av min trädgård så fort solen skiner!

hjartaikon- copyright by Tinas Inre Oas

 

Mina vänner beskriver mig som förtroendeingivande, humor, lugn, trygg, empatisk, lyssnande, delaktig, ärlig, givmild, omtänksam och naturlig.

KONTAKTFORMULÄR: